Bananer och politik på St Lucia

Jag är på jobb som reseledare för Albatros Travel som bäst och vi är i Karibien! St Lucia är en av de öar vi besöker och jag tänkte saxa lite av en text om St Lucia och bananer, som jag hittade på den här sidan. Informationen är från en bok, The Struggle For Survival – an historical, poltitical, and socioeconomic perspective of St. Lucia av Andersson Reynolds.

Den tar sitt avstamp i bananodlarstrejken 1993 vilket verkar ha varit deras Ådalen-31. Två odlare sköts till döds av polisen då de protesterade mot fallande bananpriser. Att priserna föll berodde på att EU införde sin gemensamma marknad, England slutade stödköpa bananer från den tidigare kolonin och de större sydamerikanska bananerna tog över. De protesterade också mot korruption inom organisationen som skulle företräda odlarna.

Från 1993 går boken bakåt till 1700-talet då England och Frankrike 14 gånger erövrade ön från varandra efter att först tagit den från Carib-indianerna som tagit den från Awarakerna (de första bosättarna). Reynold beskriver perioden av sockerrörsodling till att bananerna tog över som öns huvudinkomst på 1950-talet.

Bananerna var inte förknippade med slaveriet som sockret var. Man kan skörda bananerna året om vilket ger jämnare intäkter, de kan odlas på små jordplättar på olika typer av jordar, passar att samodlas med andra grönsaker medan man väntar på skörd och innehåller många näringsämnen, mineraler och energi. Allt detta passar för ett självförsörjande småskaligt jordbruk.

Den här bilden på en bananplanta tog jag i Key West 2008.

Nackdelen är att de kräver både konstgödsel och bekämpningsmedel och svaga rötter gör det utsatt för stormar och orkaner. Att helt gå över från socker till bananer innebar också att man bytte beroendet av en gröda mot en annan. Men boken går även framåt till början av 2000-talet, de politiska partierna, de senaste valen och tar upp hur turismen (den nya monokulturen) har påverkat landet på gott och ont.