I lera upp till knäna och hotell som struntar i frukosttider

Jag jobbade som reseledare till Sonisphere-festivalen i Stockholm, förra lördagen. Jag kan säga att våra (Viking Line Buss) resenärer var väldigt tacksamma att de kom med egen buss och slapp trängas i tunnelbanan med tiotusentals andra besökare eller helt enkelt gå hem i spöregnet.

För er som inte vet vad Sonisphere är, så är det en turnerande hårdrocksfestival kan man säga. Den har turnerat runt till 11 olika städer i Europa under sommaren. I Stockholm var det 47 258 besökare, som trotsade regn och lera. Det är hängivna fans!

Och vissa har det lite bättre än andra - som vårt gäng tex... Vi började med att åka dit och hämta våra festivalband. När alla var ringmärkta så gick bussen vidare in till vårt hotell i stan. De som ville blev kvar ute på området, de som ville följde med in.

Jag och ungefär halva gänget åkte vidare in till stan och jag checkade in dem och såg till att alla som var med in till stan fick sina rum. Sedan gick jag och ett par andra ut på stan och åt. Vilade lite på hotellet och hade det allmänt gott.

Vår buss gick ut och tillbaka vid några tillfällen under dagen, så vid halv fyra åkte den ut igen. I regnet. Några bestämde sig för att trotsa det och åkte med ut, med tanken att stanna resten av kvällen. Vår chaufför, Loffe, fick ett antal sjöblöta festivalbesökare med sig tillbaka också. De skulle ta en paus, byta kläder, äta lite. Mycket bekvämt när en buss kommer och hämtar och det bara är att åka med!

Sedan vid sextiden så åkte resten av oss ut. Då mötte vi också några av våra resenärer, som totalt blöta in på kroppen (trots regncapes) gav upp. De berättade bla att under Iggy Pops konsert hade det varit som att stå rakt under en stupränna!!

Vi garderade oss med plastpåsar i skorna (som var gamla och slängfärdiga ändå), regntäta kläder och 'Teletubby-capar'. En del i knallgula sådana och några av oss i knallgröna capar med orange huvor.

Regnet började avta! Så vi kunde inte annat än skratta åt allting. Höll sig för skratt gjorde dock många (inte våra resenärer) som varit ute där i spöregnet i flera timmar och som var genomvåta, kalla, leriga och trötta.

Lervällingen på området var helt sanslös! På vissa ställen var den upp till 15 cm djup! Folk klafsade omkring mitt i dem, vilket vi också gjorde, det fanns ingenstans att komma undan dem (annat än att låta bli att vara där överhuvudtaget). Gräset, som täckt området när vi var där och 'ringmärkte' oss, var totalt borthalkat och nu halkade och klafsade folk omkring i lera och vatten.

Nåja, torra, varma och mätta som vi var så kunde vi njuta av Mötley Crues konsert från vår position där vi hade utmärkt utsikt över scenen. Och så till sist var det dags för finalbandet, Iron Maiden, på den största scenen. Vid det här laget hade det dessutom slutat regna helt!!

Tiotusentals människor hade redan samlats framför scenen och längs sluttningarna ner mot scenen. Trycket där framme var helt knasigt stort, berättade de som varit där sen. Och iom att det sluttade så stod de längst framme/nere i vatten under hela konserten, men det spelade ingen roll för dem.

Jag och ett par av resenärerna stod långt bak, vid staketet för rullstolsplatån. Utsikten var utmärkt över hela scenen och området runt omkring. Härlig konsert! Efteråt, när vi precis hade klivit in i bussen, som stod och väntade på oss, så började det spöregna igen. Det fullständigt öste ner! Våra resenärer var än en gång både glada och tacksamma att ha en buss som väntade kan jag säga... Tusentals var de som vi åkte förbi, som vadade i regnet...

Sedan vill jag faktiskt ge en känga till hotell Elite Palace vid Sankt Eriksgatan... Följande morgon var det dags för frukost. Tiderna var generösa - ända till klockan tolv skulle de servera frukost! Vi hade dubbelkollat tiderna flera gånger, dels från kontoret, dels hade både jag och gäster kollat informationen på rummen. Jovisst...när jag, chauffören och ett par gäster satt nere och åt ungefär vid halv elva så kom några av mina gäster för att äta och då fick de höra av personalen att frukosten stängde nu, en och en halv timme för tidigt!

Jag marscherade raka vägen ut i köket och frågade vad som pågick! Har de information att den är öppen till klockan tolv så ska den vara öppen till klockan tolv. Frukosten är ju halva hotellupplevelsen och flera hade bestämt sig för att ta en riktigt lång och lat morgon. Där fick jag bara svävande svar att de visste att informationen var fel men att de inte kunde göra någonting....
- Jo, det kan ni, svarade jag. Ni kan hålla öppet! Finns det ingen ansvarig här som jag kan prata med?

Nähä, det fanns det tydligen inte - jag skulle gå och prata med receptionen... Jag gick till receptionisten, som sade att det inte var hennes problem utan att jag skulle prata med frukostpersonalen!
- Jag kommer ju just därifrån, sade jag, och de sade att jag skulle gå hit. Finns det ingen ansvarig jag kan prata med?
- Ok, du borde väl kanske prata med managern, men är inte här idag.
- Ja och då hjälper det ju inte mig precis, eller hur?
Hon skulle prata med personalen sade hon, men det såg vi inget av... Frukosten dukades bort i rasande fart och alla bara skyllde ifrån sig. Och det var säkert inte deras problem, men här borde någon vara så pass driftig att den tar tag i saken. Eller hur?

Min blogg går oftast i den positiva andan, men jag vill faktiskt tycka till lite när ett hotell eller en restaurang el dyl beter sig riktigt dåligt, som tex i det här fallet. Det är en sak om man missar frukosten för att man kommer ner för sent, gentemot öppettiderna, men när man kommer i tid och det ändå är stängt - långt före - och ingen vill ta ansvar, då blir jag förbaskad på dålig service!
Vi håller på och reder i det här nu i efterhand också kan jag säga...