Överlevnadskurs utan mat, sovsäck, tält, pannlampa…
(Foton ovan: Tuomas Silvius)
Fyra dygn i skogen - utan mat, utan sovsäck, utan tält, utan pannlampa, utan tändstickor (men med tändstål och kniv!)… Det var en utmaning, men väldigt lärorikt! Vi var lite spända före - “hur kommer man att reagera utan mat i fyra dagar”?
Foto från förberedelserna: Daniel Backman Bilden på Ingvar Krancher är från Taigas hemsida.
Kursen har alltid letts av den svenska experten Ingvar Krancher, tidigare instruktör vid FJS och den svenska arméns överlevnadsenhet. Han har mer än 30 års erfarenhet som officer inom Fallskärmsjägarskolan i Karlsborg, där han var hoppmästare och ansvarig för Jägarutbildningen.
I mitten av 80-talet var han en av dem som byggde upp Arméns överlevnadsenhet. Ingvar har under de senaste två decennierna utvecklat sitt engagemang i överlevnadstekniken med kurser för privatpersoner, och är den som har dragit kursen för Vildmarksguideutbildningen i 25 år.
“En kurs i överlevnad är lika mycket en kurs i personlig kännedom och teambuilding, som vilka växter man kan äta och hur man gör upp eld. Din inre glöd är avgörande i förmågan att överleva.”
Foton ovan: Tuomas Silvius
Nu kom ju, som alla vet, ett litet virus och ställde hela världen på ända, så i år kunde inte Ingvar komma över gränsen till Finland, för att hålla kursen för oss. Däremot har våra lärare, Henrik och Danni varit med på kursen, i samarbete med Ingvar, i 25 år, så det har lärt sig ordentligt, av den bästa.
De flesta av oss hade - helt enligt listan - tagit bara det nödvändigaste med oss, men trots det så skalades även ännu mera bort - nu skulle vi in i “survival mode” - överlevnadsläge! Vi hade givetvis inga telefoner med oss, så jag har inga bilder därifrån. Jag får inte heller avslöja så mycket om själva upplevelsen här på bloggen, eftersom kursen delvis går ut på överraskningsmoment.
Du vet inte vad som väntar och du ska inte veta heller. Men det var kallt, det var tufft och det var hungrigt 😄. Och samtidigt så otroligt lärorikt och intressant!! Jag fick med mig många nyttiga lärdomar om allt möjligt från vilka lavar du kan äta på träden och varför, till tankesätt för att stå ut, till hantering av kyla och trötthet.
Pannbenet fick tränas, och jag använde mig faktiskt också av den kampvilja jag kände när jag fick veta att jag hade cancer 2005. Det var ett år av “OK! Ner på botten och upp på andra sidan! Det finns inget annat alternativ än att ta sig igenom det och överleva!”. Där peppades jag av “det här är ju faktiskt bara fyra dygn, bit ihop och lär dig allt du kan på vägen” 😀💪.
YES! Vi överlevde 🤗😄💪! We survived! Här har vi äntligen fått äta lite, vi har klarat av de här dygnen och kommit ut på andra sidan, så humöret är på topp.
PS Jag passar på att flika in en länk till en youtubevideo om hur man kan öppna en konservburk om man inte har en öppnare. Kan vara livsviktigt någon gång kanske 😊👍.
