Casinot i Monte Carlo

De som ville, kunde besöka casinot i Monte Carlo tillsammans med Helena och mig. De flesta valde att gå med in. Vi besökte också Salon Privé lite längre in i casinot och så passade vi på att spela bort några euros i de enarmade banditerna som faktiskt också finns där (dvs det är inte bara roulette, craps och dylikt).

Eftersom det är strängt förbjudet att fotografera där inne så fick det bli några bilder utifrån istället.

När man står på trappan till casinot så ser man ut över den här rondellen.

Några stannade utanför, på Brasserie du Café de Paris och njöt med något svalt i handen och av att titta på folk.

Här är en bild när vi går upp mot casinot, på baksidan. Jag gick sist som vanligt, när man har lokalguide. På det viset har jag koll på att alla är med och ingen går vilse eller nåt. Guiden vet också med en snabb blick att alla är samlade (om hon/han ska börja berätta något) när jag kommer, eftersom jag går sist.

Tex när vi var i Rom förra hösten så var det några damer som kom och gav mig en stor kram efter dagens strapatser i den eviga staden. "Tack! Det var så skönt att veta att du var sist i skaran och höll koll på oss så att vi inte kom bort." Det var rart tyckte jag.

Till sist en liten historia:
När jag var 13 år så campade vi runt i Frankrike under fem sommarveckor. Det var vår familj och några goda vänfamiljer som reste tillsammans och vi hade jättekul! Då besökte vi bla Monaco. Och casinot i Monte Carlo. Men eftersom vi inte hade åldern inne så fick vi tonåringar vänta utanför (dagtid och de gick in en knapp halvtimme för att se hur det såg ut).

Då bestämde jag mig för att komma tillbaka en dag och besöka stället, eftersom jag blev nyfiken på hur det såg ut. Nu är det ganska många år sedan jag var dit första gången, men det är lite kul att jag bestämde mig för det redan när jag var 13 år och satt på trappan.