Bytte några ton dynamit mot 36 passagerare

Lavik2.jpg

Här följer fortsättningen på mitt senaste reseledarjobb, som gick till Norge (fler inlägg hittar du i inläggslistan till höger) veckan efter midsommar i år. En åttadagarsresa med ett härligt gäng resenärer, vackra vyer men också mycket regn.

När vi lämnade Bergen, så styrde vi norrut igen, nu mot Geiranger. Vi skulle bl.a. ta en 20-minutersbilfärja över Sognefjorden som är Norges längsta och djupaste. Det gick inte att boka en viss överfart, så vi låg lite i förväg och hoppades också komma med 'rätt' färja sen, för att inte förlora för mycket tid av dagen (och chaufförens lagliga körtid under en dag).

Vi kom fram till färjfästet och kön var hyfsat kort. Jag gick dock fram till biljettkillen för att försäkra mig om att vi skulle komma med nästa båt, då den bara gick två gånger i timmen.
- Nej tyvärr kommer ni inte med, kvoten är full, sa han.
- Ok, men om jag och passagerarna kliver ombord och åker över och min chaufför kommer med bussen på nästa båt då? Vi har lunch bokat på hotellet precis på andra sidan, och då kan vi gå till hotellet därifrån och sedan invänta buss och chaufför där.
- Nej, problemet är att vi har en lastbil här framme i kön, som har några ton dynamit i lasten och det gör att jag inte får ta fler än 12 passagerare på båten, sa han.

Så jag gick fram till lastbilschauffören och frågade honom på snällaste sätt om han eventuellt skulle kunna tänka sig att byta båttur med oss, då vi hade lunch bokat och många hungriga resenärer ombord. Och han gick med på det! Vi kollade bara först att inte linjebussen var på väg med nästa båt, då den alltid har förtur och han isåfall skulle bli tvungen att stå den turen också. Men den var inte på väg då, så det gick vägen!

Jag tackade lastbilschauffören så mycket, sprang tillbaka till biljettkillen och informerade om bytet eftersom båten var på väg in. Jag berättade för mina resenärer vad som hänt och alla applåderade och vinkade glatt till 'vår lastbilschaufför' som skrattade glatt åt att han kunde glädja så många med så lite.

 

Här börjar vi närma oss Lavikssidan för att lägga till på 'rätt sida'.

 

Här på Laviks fjordhotell åt vi lunch med fisksoppa och äppelkaka.

 

Hembakad äppelkaka med glass och grädde.

 

Holländska träskor hängde på väggen eftersom innehavarna var ett holländskt par som hade köpt hotellet och flyttat dit på vinst och förlust sju år tidigare. De trivdes jättebra och hade inte ångrat sig en enda gång.

Previous
Previous

Vi hann med "Norges värsta väg" också

Next
Next

One million people hand in hand!