Båken på Kobba Klintar

Godmorgon,

Dagens bild är också från Kobba Klintar. Idag lägger jag upp en bild på den nya fina båken. En båk är som en fyr men utan ljus, dvs den syns endast dagtid (eller ljusa nätter). Heter passligt nog 'daymark' på engelska.

 
daymark.jpg

Inuti finns en konstuställning med fina tavlor av Juha Pyykäläinen.

Så här skriver Kobba Klintars vänner om öns historia:

Historien om Kobba Klintar hör samman med Mariehamns grundande år 1861. För att staden skulle utvecklas i positiv riktning var en väl frekventerad och fungerande hamn en förutsättning.

För att assistera in fartygen till Västerhamn fick staden redan 1862 egen lotsplats med en lotsstuga ute på Kobba Klintar. Även uppe på Lotsberget med utsikt över inloppet till hamnen byggde man en lotsstuga.

Samtidigt lades den gamla lotsplatsen ute på Nåtö ner och lotsarna flyttade över till Mariehamn.

Lotsarnas arbetsuppgifter

Från början bestod bemanningen av:

  • en lotsålderman

  • tre äldre lotsar

  • fyra yngre lotsar

Deras huvuduppgift var att ansvara för navigeringen ombord på fartygen. Man arbetade utgående från Mariehamn och Kobba Klintar, som var lotspassningsställen. Lotsarna på Kobba Klintar lotsade fartyg till Västerhamn, Rödhamn och Hammarudda.

En annan viktig funktion för lotsarna var att sköta om utprickningen av farlederna. Varje lots hade på sin lott att ansvara för ett visst antal remmare som skulle underhållas.

Egna båtar

I arbetet använde lotsarna sina privata båtar som oftast var kraftigare byggda än vanliga allmogebåtar. Till att börja med framfördes båtarna med hjälp av segel, där den karaktäristiska röda våden genast signalerade båtägarens yrkesroll. Under 1920- och 1930-talet motoriserades de flesta lotsbåtarna.
Redan 1901 köptes en lotskutter in. Kuttern var från Kristiania med Colin Archer som konstruktör. Lotskuttern var starkt byggd vad gällde skrov och rigg och var en bra seglare, den var lättmanövrerad och kunde seglas av en man.

En viktig del i Ålands sjöfartshistoria

Det är hisnande att föreställa sig hur många olika fartygstyper som lotsarna ute på Kobba Klintar har bordat och fört till en trygg hamn. De 110 åren lotsstationen var i användning är utan tvekan den mest expansiva perioden på Åland ur sjöfartshistorisk synvinkel.

Men 1972 hade tiden och den tekniska utvecklingen sprungit förbi Kobba Klintar och lotsstationen lades ner. 
                           
Text: Marita Karlsson
Källor: Museibyråns arkiv
Andersson, Jan, 2003, Rödhamns värld, historien om livet vid Ålands stora farled, Mariehamn.

Previous
Previous

17-Mile Drive i Kalifornien

Next
Next

Just nu