Jämtlands republik och Storsjöyran

Hälsningar från Östersund. Första dagen med färd upp genom Sverige har gått bra och nu är vi alltså halvvägs upp genom landet. Men vi fortsätter ju inte upp norrut imorgon, utan efter en stadsrundtur imorgon bitti så styr vi kosan till Åre där det blir ett stopp och sedan lunch i Storlien precis innan gränsen till Norge. Sedan åker vi raka vägen till Trondheim där nästa natt ska tillbringas.

Visste du att Jämtland är en egen republik? Och att Östersund är huvudstaden i den?
Den här flaggan, som är republikens egen, kan ses på Stortorget i centrala Östersund året runt.

Trodde du att Storsjöyran bara var en stadsfestival som vilken som helst? Nej, det är t.o.m. politik bakom det hela.

Storsjöyran östersund 27-28 juli

Så här står det på Wikipedia:
I Östersund hålls varje år Storsjöyran som är Skandinaviens äldsta samt Sveriges största gatufestival. Festivalen har sin kärna i Badhusparken och på Stortorget i centrala Östersund. Storsjöyran startades 1963 i samband med att Republiken Jamtland utropades; en republik med Östersund som huvudstad.

Festivalen tog sin nuvarande form 1983. Yran är nu en av Skandinaviens största musikfestivaler med cirka 55 000 betalande besökare och sammanlagt cirka 300 000 besök under festivalveckans tio dagar.

Samtidigt som yran pågår täcks hela staden i republikens flaggas färger: blå, vit och grön. Festivalen har också engagerat många stora artister, bland andra Lady Gaga 2009, då festivalen slog publikrekord med cirka 25 000 biljetter.

Som en manifestation mot utsugningen av Jämtland och den tilltagande avfolkning som pågått under ett par decennier, utropades Republiken Jamtland år 1963 av Yngve Gamlin. Senare samma år och initierades republikens inofficiella "frihetsfest" vilken kom att få namnet Storsjöyran. I samband med detta startades även en lokal befrielsefront vid namnet Frihetsrörelsen, detta som ett direkt svar på myndigheternas planer på att slå ihop Jämtlands län med Västernorrlands.

Storsjöyran var dock inte enbart en manifestation mot överheten, utan hade även som syfte att sprida glädje och tro på den egna kraften.

År 1967 föreslog en statlig utredning den av frihetsrörelsen så fruktade sammanslagningen av länen i mellersta Sverige. Frihetsrörelsen, som leddes av Storsjöyrans general Bo Berndtsson och Republikens president Gamlin, skapade i motvärn de så kallade "fykorten" som skickades i 10 000-tal till Regeringen Erlander för att visa folkets missnöje med förslaget.

Rörelsen fick luft under vingarna och många nya medlemmar tillkom. Gamlin avlade också ett officiellt statsbesök hos Tage Erlander på Harpsund senare samma år bland andra statschefer.

Under besöket stal Gamlin bottenpluggen ur Harpsundsekan, något som fick stor medial uppmärksamhet. Det var i samband med detta som konceptet om en republik inom konungariket växte och fick en central roll inom Storsjöyran för att symbolisera "kampen mot storsvensken".

År 1973 upphörde Storsjöyran, och det kom att dröja tio år innan idén åter igen blåstes till liv. I samband med detta övertog Moltas Eriksson rollen som republikens president efter Yngve Gamlin och Frihetsrörelsen blev Befrielserörelsen.

1983 års Storsjöyra avslutade Moltas Eriksson med orden "Jamtland eller döden! Vi ska segra! Jamtar resen eder som furor över det övriga småbuskaget!". Ett stridsrop med en tusenårig bakgrund, från tiden då Jämtland var självständigt och styrt av alltinget Jamtamot. Festivalen från år 1983 kom att lägga grunden för alla efterkommande festivaler.

När Eriksson avled år 1988 tog härjedalingen Ewert Ljusberg över rollen som republikens president och lanserade Jamtelagen (i kontrast mot Jantelagen).

Länge leve republiken

Bilden är från Storsjöyrans officiella hemsida.

Presidenttalet 

Karaktäristiskt för Storsjöyran är det årligen återkommande presidenttalet, vilket markerar festivalens avslutning vid 12-slaget på lördagsnatten. Då håller den sittande presidenten sitt bejublade tal inför folket - 20 000 uppskruvade jämtar, härjedalingar, ravundingar, hemvändare och turister med republikflaggor i händerna.

Under talets gång stämmer publiken med i presidentens hejaramsor om republikens förträfflighet. Återkommande i samtliga tal återfinns fraserna "Jamtland, Jamtland, jamt å ständut" (vilket är jämtska för "Jämtland, Jämtland jämt och ständigt") och "Leve Jamtland, leve republiken".

Talen är präglade av frihet, humanism och solidaritet sammankopplat med en avoghet mot sörlänningar, företrädare för Sveriges regering, EU och sundsvallare (i republiken vanligen benämnda klyktattare, dock inte under presidenttalen).

I talen förekommer också ofta tydliga markeringar mot  främlingsfientlighet, förtryck och krig. Presidentens tal till folket avslutas enligt tradition med att denne tillsammans med publiken gemensamt frammanar  Jämtlandssången, republikens nationalsång.